Hur man försvarar sig mot kärnvapen

Det är ingen idé. Många gånger så mynnar en diskussion om hur vi bäst försvarar oss ut i att det är lönlöst med en försvarsmakt eftersom fienden har kärnvapen. Jag tycker det är ett fatalistiskt och uppgivet sätt att resonera, och dessutom felaktigt.

nuke-wallpaper-1280x720

Det finns en typ av kärnvapenkrig som man inte kan gardera sig mot – det plötsliga anfallet av en dåre. Oavsett om vi har kapabelt luftvärn (vilket vi inte har, men skulle kunna skaffa) eller inte så är förvarningen för kort för att hinna reagera. Men jag finner det mycket osannolikt att detta skulle hända eftersom det utan tvekan skulle leda till ömsesidig förintelse när andra sidan kommer att se sig tvingade att svara med samma mynt.

Tröskeleffekt räddar

Den största risken för kärnvapenkrig är istället att en konflikt eskalerar så till den milda grad att ena sidan anser sig nödgad att använda kärnvapen, kanske för att inte förlora ett konventionellt krig eller som ett beslut grundat på felaktig information i stridens hetta.

Genom att minimera risken för konventionella krig så minskar man även risken för kärnvapenkrig. Notera att detta går stick i stäv med det bakvända resonemanget, att det inte är någon mening att höja tröskeleffekten mot konventionella konflikter eftersom vi ändå inte skulle klara oss i ett kärnvapenkrig.

Moment 22

Just nu befinner Sverige sig i ett säkerhetspolitiskt moment 22. Sakkunniga i den politiska ledningen är, vad jag bedömer, fullt medvetna om att vi i praktiken inte har ett effektivt försvar mot Ryssland, inte ens för den marginaldoktrin som alltid varit gällande. Detta kommer dessutom att bestå inom överskådlig framtid då Ryssland dessutom rustar fortare än vad vi någonsin kan. Samtidigt så är man medveten om att vi inte får visa oss svaga mot den typen av motståndare då det göder dess sturskhet och sänker tröskeln för våld. Detta leder till att man är ovillig att medge den grava underfinansiering och problematik som finns i Försvarsmakten, som i sin tur innebär att det inte skapas tillräcklig press på ej sakkunniga att släppa till medel.

Detta moment 22 leder till att vi idag har en låg tröskeleffekt mot militär konflikt och uppåt. Vi har en organisation som inte är dimensionerad eller organiserad för de moderna ballistiska robotar och kryssningsrobotar som Ryssland förfogar över och garanterat kommer att utnyttja. Vi har genom vår snoozning av försvarsmakten sänkt tröskeln för militära påtryckningar som kan råka eskalera till militära konflikter, och så vidare hela vägen upp till kärnvapenkrig.

Genom att ta ansvar och återskapa den tröskeleffekt vi hade fram till början på 90-talet så motverkar vi också kärnvapenkrig genom att stävja en konflikt innan den får möjlighet att eskalera.

Taktiska kärnvapen

Det finns dock en mellannivå som måste hanteras, taktiska kärnvapen. Dessa är så små (motsvarande några ton TNT) att de skulle kunna misstas för riktigt stora konventionella bomber. Den psykologiska tröskeln att sätta in dessa är mindre än för de konventionella kärnvapnen – som är hundratals gånger kraftigare – trots den uppenbara risken för storlekseskalering.

Även här är svaret att minska de taktiska kärnvapnens fördel samt öka kostnaden, vilket sammanfattas tröskeleffekt. Genom att ha ett kapabelt luftvärn som kan bekämpa inkommande taktiska kärnvapen från till exempel Iskander M så ökar man kostnaden för fienden då de behöver mätta våra system för att garantera eftersökt effekt i målet. Om vi dessutom antar en taktik som innebär extrem spridning så minskar vi än mer möjligheten för fienden att få effekt av sina taktiska kärnvapen och därmed risken för att de planeras för användning.

Sammanfattning

Jag tror i skrivande stund att vi passerat möjligheten att med avtal minska kärnvapnens numerär. Det tåget har passerat för denna gång (men kommer tillbaka i nästa cykel) och vi måste med öppna ögon se en tid av sämre säkerhetsläge där snarare dess antal kommer att öka. I detta läge så är det effektivaste sättet att försvara Sverige och omvärlden mot kärnvapen att:

  • öka tröskeleffekten mot konventionella konflikter som riskerar att eskalera till kärnvapenkrig,
  • införskaffa luftvärn som gör användandet av alla typer av kärnvapen mindre effektiv och kostsammare,
  • ta fram en ny försvarsmanktsidé som bygger på extrem spridning av förbanden så kärnvapen i alla storlekar blir förhållandevis mindre effektiva.

Vänligen,
Mikael Grev

6 reaktioner på ”Hur man försvarar sig mot kärnvapen

  1. Håller helt med. Personligen anser jag att det är två områden vi måste koncentrera oss på och det är luftförsvaret och civilförsvaret. Som det är idag kan en fiende, läs Ryssen bara slå ut strömmen så är vi borta. Om detta kan man orda mycket men finns inte plats för detta här. I stället vill jag påpeka eller om du så vill fråga om inte risken för ett totalt krig riktat mot Sverige idag är nästan noll jämfört hur det var under Sovjettiden och tiden före det att NATO tog över hela Baltikum förutom en liten tårtbit vid Kaliningrad. Hur skulle ett enskilt anfall mot Sverige te sig när NATO ligger som spärr emellan. Att NATO skulle acceptera att kryssningsrobotar skulle passera deras luftförsvar utan att reagera är minst sagt otroligt. Inte heller skulle NATO stillatigande acceptera en större marin samling passerande på neutralt vatten i Finska viken. Nej för närvarande är det direkta krigshotet mot Sverige lägre än på många många år. Men hur det ser ut om tio år vet ingen varför vi inte kan avstå från att åter bygga upp vårt försvar.

    Att söka medlemsskap i NATO är som att gå ur askan till elden. En allians med Finland innebär att vi måste agera om Finland blir annekterat, känns mycket onödigt anser jag. Låt i stället Finland gå med i NATO så är den dörren stängd. Nåväl, slutar här eftersom ingen förmodligen orkar läsa mer.

    Gilla

    1. Som bekymrad amatör ser jag det som mer eller mindre uppenbart att Sverige måste neutraliseras – både politiskt och militärt – inför ett ryskt angrepp på baltikum.

      I så fall är best case:
      – RU förklarar att Sverige inte får tillåta Natostridskrafter att operera från eller ens passera svenskt luftrum. Sverige kastar in handduken. I en förlängning kanske man kan se att Sverige tvingas demilitarisera tex Gotland, Skåne, Blekinge…?

      Worse case:
      Omedelbart innan strider i baltikum inleds utsätts svenska flygvapnet för (fjärr)angrepp på flygbaser, flygplan och / eller personal. Hamnar spärras.

      Even worse case:
      Militärt angrepp enl ”worse case” + civil och politisk ledning, viktig infrastruktur, bränsledepåer osv.

      Så jag ser absolut ett ryskt angrepp på Sverige som ett möjligt scenario; vi blir liksom indragna av bara farten. Nato eller ej. Skillnaden är att vi i Nato skulle ha allierade. Nu är vi inte alliansfria, vi är allianslösa.

      Gilla

  2. Tio år är extremt lång tid i säkerhetspolitiska sammanhang, speciellt nu. Tänk bara på skillnaden nu och för 1,5 år sedan. Om Putin avancerar mot Baltikum på ett eller annat sätt (behöver inte vara invasion) så kastas allt över ända igen.

    Gilla

    1. Jo men fortfarande måste han forcera NATO för att komma åt oss. Då måste man fråga sig om Sverige är värt den förlusten. Dessutom måste han själv försvara ett ockuperat Sverige som rent logistikmässigt blir en oerhört kostsam affär. Men som sagt mycket kan hända på kort tid, vad händer om ex Putin på ett eller annat sätt försvinner. Det är därför jag som du vill bygga upp vårt försvar igen. Vi bör kanske ha någorlunda starka förband på Gotland, tveksamt dock om vi behöver pansarförband med tunga stridsvagnar. Däremot som jag nämnde att starkt luftförsvar vilket är A och O för vår tröskeleffekt. På Gotland kunde vi placera våra 48 nya mobila artilleripjäser archer så kunde dom med slutfasstyrd ammunition utgöra ett effektivt kustartillerisystem. Huvudsaken är att det är rörligt. Allt fast i form av ledningscentraler och bunkrar skall bannlysas. Glöm inte heller att kärnvapen så väl taktiskt som strategiskt kan och brukar avfyras från u-båt. En Rysk U-båt inne i vår skärgård skulle kunna avfyra en mängd robotar även med kärnvapen. En taktisk laddad kryssningsrobot anflyger på mycket låg höjd och behöver heller inte gå upp på höjd som en konventionellt laddad robot för att få fart och slå igenom hårda mål. Därför är kärnvapenbestyckade taktiska kryssningsrobotar oerhört svårt att hinna bekämpa. Lösningen är som du nämnde att sprida våra resurser inkluderande vårt flygvapen. Att sedan bygga ett stort förråd i Arrboga är så dumt att det trotsar all beskrivning. Ligger dessutom norr om älven vilket gör att om man spränger två broar så har man låst in lagret på lång tid. Nej nu måste jag ut och handla, glad påsk på dig och stort tack för alla dina inlägg.

      Gilla

Kommentarer inaktiverade.